Det finns exemplar kvar av tidigare utgåvor av GUSEM. Du kan köpa dem genom att kontakta vår ordförande som har lagret. Se sidan kontakt för kontaktuppgifter.
Priset är 200 kronor för de tre senaste GUSEM (2022–2024)
för nästa tre (2018–2020) är priset 150 kronor
för nästa två (2016–2017) är priset 100 kronor
för de resterande utgåvorna (2009, 2011–2015), förutom nummer 5 som är slutsåld, är priset 50 kronor.

Innehåll i utgåvorna, redovisat per utgåva

GUSEM 14, 2024:
Tryggve Siltberg ägnar sin artikel åt den så kallade ’Riga-Wisby- urkunden’, som bland annat bekräftar att det fanns ett råd, dvs. ett styrande organ, i Visby. Men när? Det finns inget årtal i urkundens datering, och historiker har under tidernas lopp argumenterat för flera olika år under 1200-talet. Tryggve Siltberg analyserar urkundens innehåll och jämför de händelser som skildras med en samtida krönika och med en auktoritativ historia över Baltikum från 1961. Han kommer fram till ett annat årtal än de tidigare föreslagna. Eftersom detta är ett område som lockat forskare från olika språkområden avslutas artikeln med en ganska lång version på engelska. En intressant diskussion bör kunna följa.
Per Stobaeus presenterar en utgåva av Riga-Wisby-urkunden, en inte helt enkel läsning av den 1600-talsavskrift som är den enda bevarade versionen av urkunden. Han har översatt den från medeltidslatin till svenska, och även till engelska. Översättningen är en förutsättning för Tryggve Siltbergs artikel, och artikeln innehåller också en mycket intressant diskussion om översättningsproblemen och olika tolkningsförslag.
Eva Sjöstrand skriver om ett hantverk, nämligen konsten att spinna garn med slända. Det har lång tradition på Gotland, där det under 1700-talet fanns betydligt fler spinnerskor här än i resten av Sverige. Hantverket utövas fortfarande på ön, och artikeln innehåller ett stort antal bilder som visar hur det kan gå till.

GUSEM 13, 2023:
Bengt Jernhall om frimärken med gotlandsmotiv.
Tryggve Siltberg om Gotlands gårdsnamn, från medeltiden fram till 1900-talet.
Olov Gibson för fram en teori om de gotländska slipskårornas funktion.

GUSEM 12, 2022 (det blev lite uppehåll p.g.a. pandemin):
Göran O:son Waltå om massakern i Katyn 1943.
Eva Sjöstrand om Jacob Dubbe, ”den mest orättfärdigt förtalade personen i Gotlands historia”.
Richard Koehler om Västergarn som handlingsplats c:a 1100–1400.
Gunnar Öberg om Olivia Wittbergs foto av Visby domkyrka.
Robert Ahlman om Weimarrepubliken 1919–1933.
Bengt Jernhall om en alternativ version av Kalevalas trettonde runa, där en gotländsk köpman har huvudrollen.

GUSEM 11, 2020
Jörgen Hedman om svenskbyborna, särskilt om deras etablering på Gotland.
Gunilla Jonsson, om de två första tryckfrihetsrättegångarna i Visby.
Michael Scholz om propaganda i tecknade serier under andra världskriget.
Åke G. Sjöberg om den okände/a författaren till ’Den blomstertid nu kommer’. Inga bevis finns för att det skulle ha varit Israel Kolmodin.

GUSEM 10, 2019
Eva Sjöstrand berättar om den gotländske arkeologen Gabriel Gustafson, som ledde utgrävningen av Norges finaste fornfynd, Osebergskeppet. Han lyckades också se till att det räddades till framtiden, och han är väl ihågkommen i Norge, mindre känd på sin hemö.
Olov Gibson skriver om lyran, ett uråldrig instrumentet, som använts i Afrika och mellanöstern, i Europa och inte minst på Gotland. De äldre gotländska bildstenarnas form uppvisar en fantasieggande likhet med lyran.
Gunnar Redelius presenterar ett antal ”kritiska betraktelser” med förslag till delvis nya tolkningar av bland annat utsmyckningen på ett antal gotländska kyrkor.
Idun Alfredson Vinterros har undersökt kvinnors företagande i Visby under 200 år. Hon jämför sina resultat med vad andra forskare kommit fram till gällande till exempel Umeå och Stockholm. Slutsatsen blir att Visby har större likhet med Stockholm än med Umeå, men också
att Visby i flera avseenden visar en alldeles egen bild av kvinnligt entreprenörskap.

GUSEM 9, 2018
Eva Sjöstrand berättar om nära 1 000-åriga skelettfynd som hittades på Sankt Olofsholm vid utgrävningar i början av 2010-talet. Med utgångspunkt från skeletten, en man och en kvinna, och från Gutasagan, skapar hon en berättelse, som kan vara sann – eller inte.
Mattias Legnér skriver om hur man på Gotland förberedde skydd av sitt kulturarv, särskilt kyrkornas glasmålningar, inför krigsrisken under andra världskriget. Redogörelsen bygger på arkivmaterial, och sätts också i relation till utvecklingen av attityder, principer och metoder i Europa från första till och med andra världskriget.
Pär Malmros skriver om experimenten som genomfördes i projektet ”Tjära på Gotland”. Projektet handlade om praktiska försök och mätningsmetoder av olika slag, men medförde också djupdykningar i kyrkoarkiv och en återblick på tjärans historiska betydelse för Gotland. En viktig komponent var jämförelser och kontakter med motsvarande försök i Norge.
Georg Tordai skriver om Levide kyrkas byggnadshistoria och framförallt de renoveringar som företagits vid skilda historiska tidpunkter och under varierande renoveringsideologier och ansvarsförhållanden. Han analyserar också vilka följder olika förändringar av kyrkorummet fått
för gudstjänstdeltagarna.
Gunilla Jonsson hämtar ett antal exempel ur de gotländska arkiven, från 1662 till 1810–1812, för att försöka förstå hur livet för människor ur olika samhällslager kunde gestalta sig.

GUSEM 8, 2017
Ronnie G. Lundin skriver om Herr Johan Berntson på Fårö, en präst som ständigt kom i bråk, med församlingsmedlemmar, med sin familj och med andra. Han förlorade till sist sin prästtjänst – men avkragad blev han inte.
Göran O:son Waltå skriver om hur resandet avspeglas i den svenska litteraturen under 1920- och 1930-talen, och får tidsepoken mellan världskrigen att framträda för oss.
John Huttu och Sven-Olov Johansson skriver om Lars Mårtensson Kransfeldts ”lagbok” från 1657, en privat samling av tryckta och handskrivna lagtexter som avspeglar vad en lägre statstjänsteman på 1600-talet kunde behöva för att vidmakthålla sin position.
Tryggve Siltberg skriver om Baltikums kristnande på 1200- och 1300-talen och om vilken roll Gotland spelade i dessa sammanhang. Artikeln analyserar den forskning som bedrivits om Baltikums kristnande och författaren gör en annnan tolkning av processen än den som varit rådande, framförallt i den tyskspråkiga forskningen.

GUSEM 7, 2016
Mattias Legnér skriver om Behandlingen av kulturminnen under första världskriget, dokumentation, debatt propaganda.
Thorgunn Snaedal skriver Om de gotländska runorna.
Gunilla Jonsson skriver om Tryckerierna, tidningarna och tryckfriheten på Gotland under 1800-talets första decennier.

GUSEM 6, 2015 – Aktuell forskning, sidotema Sjukdom och militärväsendet
Johannes Daun skriver om rödsotsepidimin i Gothemstrakten år 1779 och smittspridning i tidigmodern tid.
Margit Gerhards skriver om lombardiskt och danskt inflytande på Gotland utifrån lejonporten i Hablingbo.
Magnus Götherström skriver om flygplankryssaren Gotland, svenskt storhetsvansinne eller taktiskt drag?
Georg Tordai skriver om de gotländska kustvärnen och hur ett historiskt arv förstörs.
Gunnar Öberg skriver om Folkberedskapen, en bortglömd organisation i krigsårens historieskrivning.
John Huttu bidrar med ett reportage från när Åbo historiska förening besökte Gotland.

GUSEM 5, 2014 – Aktuell forskning, sidotema Arkitektur och inredning
Marie Claussén forskar om renoveringsideal och kulturarv i Stockholms sekelgamla
lägenhetsbestånd.
Malin Dahlström skriver om hur Skånska Cement tog över de gotländska cementfabrikerna.
Margit Gerhards utforskar Gotlands romanska kyrkoportalar och tympana.
Eva Tordai skriver om den gotländske konservatorn Carl Wilhelm Pettersson.
Torsten Svensson avlägger rapport från de heligas värld, där han tittat närmare på de gotländska helgonavbildningarna.
Jens Lerbom forskar om den danska erövringen 1676 under rubriken ”Sjuttio mil från kungens ögon”.
Tryggve Siltberg bidrar med två artiklar. En om Strelow, Petreus och sägner om fetaliebröderna, samt en om Gotlands förlorade folkdiktning.

GUSEM 4, 2013 – Aktuell forskning, sidotema Trä och sten
Malin Dahlström skriver om samarbeten och företag inom kalkstensindustrin på Gotland under åren 1890–1975.
Johannes Daun forskar under rubriken »Förkvävd av modern«: Regionala skillnader i 1700-talets dödorsaker.
Margit Gerhards berättar historien om Väte kyrkas romanska.
Anders R Johansson skriver om handel med kalk och ved under 1600-talet på Gotland.
Mattias Legnér utforskar historien om Per-Arvid Säve och den gotländska medeltiden.
Tryggve Siltberg skriver om kollektivism och bysammanhållning i Gotlands lokalsamhälle.
Torsten Svensson kallar sin artikel »Tornet ropar effter hielp« eller De fyra elementens raseri . Om några av de gotländska kyrkotornens öden och äventyr Julia Trinkert klargör nya insikter om proveniensen till Källunge altarskåp.
Svetlana Vasilyeva ger några synpunkter på en publicerad artikel om de äldsta kalkmålningarna i Garde kyrka på Gotland, författad på ryska.
Debattartiklar:
Erik Tängerstad frågar sig om det är möjligt att förmedla bildning via nätbaserad undervisning.

GUSEM 3, 2012 – Aktuell forskning, sidotema Kommunikation
Jürgen Beyer skriver om ”Estnisk kvinna från Kielkond på Ösel och dansk rådsherre i Visby på Gotland – en mesallians i mitten av 1500-talet”.
Nils Blomkvist skriver om ”Peter Gotlänning och 1200-talets revolutioner”.
Torsten Daun skriver om ”Gotländska tidningar i ett geografiskt-historiskt perspektiv”.
Margaretha Mellberg skriver om ”Din stavning avslöjar dig. Språk, rättstavning och uppförandekoder i skola och samhälle”.
Ove Ronström skriver om ”Bot och bättring. Etnomedicinskaperspektiv på sjukdom och hälsa”.
Åke Sandström skriver om hur han forskade om Oscar Malmborg i amerikanska arkiv.
Tryggve Siltberg skriver om ”Självsvåld i Gotlands lokalsamhälle”.
Evas Tordai skriver om medeltida korrespondens med den påvliga kurian mellan Rom och Roma.
Terese Zachrisson och Johannes Daun skriver om ”Kvarhängande helgon och offerkyrkor: Folkfromhet med förreformistiska drag på det tidigmoderna Gotland.
Gunnar Öberg skriver om ”Gotlands pressen och de grå lapparna. Statens informationsstyrelses övervakning av de gotländska dagstidningarna under andra världskriget”.
Debattartiklar:
Arne Finnberg skriver om ”Röda stenhus – myt eller verklighet”.
Torsten Svensson skriver om ”Sprängning eller krocketplan. Några tankar om kyrkornas forntid och framtid”.
Erik Tängersad skriver om ”Lagar, läroplaner och demokratisk värdegrund”.

GUSEM 2, 2011 – Aktuell forskning, sidotema Sjöfart
Magnus Götherström skriver om övergången till bilfärja i gotlandstrafiken.
Kenneth Landgren skriver om en tänkt resa mellan Nynäshamn och Visby 1914.
Nils Nordenbrink skriver dels om när gotlandstrafiken även gick till Västervik och dels debatterar han frågan om gotlandstrafik till södra Sverige.
Torsten Svensson skriver om den delade kolonnettens gåta i Källunge kyrka.
Torsten Daun skriver om hur Gustav II Adolf och Christian IV beskrev samma händelser på olika sätt och varandra i sina brev till respektive rikskansler.
Karin Asmundsson skriver om Olaus Magnus som var Sveriges sista utnämnde, men aldrig tillträdde, katolske ärkebiskop. Han levde 33 år i landsflykt, eller som han själv skriver: Jag som i tre och trettio år utstått förföljelser och landsflykt för trons skull.
Eva Tordai skriver om bysantinsk konst i Garda Kyrka och 100 år av debatt kring denna fråga.
Georg Tordai diskuterar om huruvida Utrikespolitiska institutet är ett politiskt propagandaorgan.
Tryggve Siltberg diskuterar kollektivism och självsvåld i Gotlands lokalsamhälle.
Finnberg Arne skriver om Augustiorden och en sten med märklig inskrift.
John Huttu recenserar Nanouschka Myrbergs två artiklar i Viking and Medieval Scandinavia 4 (2008) och From Ephesos to Dalecarlia – Reflections on Body and Space and Time in Mediaeval and Early Modern Europe (2009). Room for All? Spaces and Places for thing Assemblies: The case of the All-thing on Gotland, Sweden och An Island on the Middle of an Island.
Peter Achour recenserar Henriks Cornells artikel i RIG, Föreningens för svensk kulturhistoria tidskrift, om en utställning av äldre kyrklig konst i Uppsala.

GUSEM 1, 2009 – Aktuell forskning
Peter Achour diskuterar de möjligheter forskningsmetoderna inom Annalesskolans metodik har att kunna förklara historiska processer.
Torsten Daun försöker hitta svar på varför gutarna var motvilliga att avstå från Gutalagen till förmån för Skånske Lov, vilket kung Christian IV ville.
Olle Gibson beskriver hur man bygger en viola d’Amore.
Ronnie Lundin försöker finna svar på varför det blev medeltiden som kom att lyftas fram i Visby och inte någon annan historisk period I stadens eller hela öns historia.
Jakob Ringbom försöker ge svar på varför Jeanne d’Arc kanoniserades.
Tryggve Siltberg har hittat samband med Julskovkorset i Danmark och dess ursprung i Vall socken på Gotland.
Gerd Hedlund har undersökt förekomsten och behandling en av syfilis på Gotland under 1800-talet.
Anders R. Johansson har granskat rättsfall från 1600-talet för att försöka förstå varför den framstående historikern Richard Steffens på Gotland uttalade sig nedsättande om köpmannen Marcus Schröder som levde och verkade detta århundrade på ön.

Beskrivning av innehåll i tidigare utgåvor: (sorterat efter författarens efternamn)
Index till de 10 första numren av årsboken GUSEM, 2009–2019
Sammanställt av Gunilla Jonsson
Achour, Peter, Obetvingad objektivitet – historia som stumfilm. Nr 1, 2009, s. 118‒125.
Achour, Peter, Artikel II. Teoretisk känslighet och teoretiskt tempo, något jag träffade på då jag genomled min uppsats i ämnet etnologi. Nr 2, 2011, s. 395‒396. (Recension.)
Achour, Peter, Henrik Cornell skriver i RIG nr 2, 1918 om en utställning av äldre kyrklig konst i Uppsala. Artikeln berättar om hur notarien Ivar Widegren arrangerar en konstutställning av äldre kyrklig konst från Uppland. I artikeln redogörs för hur denne Ivar Widegren tänkte sig en lämplig utställning inför 1917 års reformationsjubileum. Nr 2, 2011, s. 391‒394. (Recension.)
Alfredson Vinterros, Idun, Att vara sin egen – Att leva ur egen ficka. Nr 10, 2019, s. 82–132.
Asmundsson, Karin, Olaus Magnus. Nr 2, 2011, s. 152‒204.
Beyer, Jürgen, Estnisk kvinna från Kielkond på Ösel och dansk rådsherre i Visby på Gotland ‒ en mesallians i mitten av 1500-talet? Nr 3, 2012, s. 41‒55.
Blomkvist, Nils, Peter Gotlänning och 1200-talets revolutioner. Nr 3, 2012, s. 13‒40.
Clausén, Marie, Sekelskifte och ʼsmartaʼ planlösningar. Renoveringsideal och kulturarv i
Stockholms sekelgamla lägenhetsbestånd. Nr 5, 2014, s. 11–96.
Dahlström, Malin, Samarbeten och företag inom kalkstensindustrin på Gotland, 1890‒1975. Nr 4, 2013, s. 13‒50.
Dahlström, Malin, Skånska Cement tar över de gotländska cementfabrikerna. Nr 5, 2014, s. 97–127.
Daun, Johannes, ʼFörkvävd av modernʼ: Regionala skillnader i 1700-talets dödsorsaker. Nr 4, 2013, s. 163‒176.
Daun, Johannes, Rödsotsepidemin i Gothemstrakten år 1779. en mikrostudie av smittspridning under tidigmodern tid. Nr 6, 2015, s. 27–50. (Vetenskapligt prövad artikel.)
Daun, Johannes & Zachrisson, Therese, Kvarhängande helgon och offerkyrkor. Folkfromhet med förreformatoriska drag på det tidigmoderna Gotland. Nr 3, 2012, s. 69‒88.
Daun, Torsten, Gotländska tidningar i ett geografiskt-historiskt jämförande perspektiv. Nr 3, 2012, s. 57‒67.
Daun, Torsten, Gulland i Danmark. Nr 1, 2009, s. 17‒40.
Daun, Torsten, Summa, parturiund montes, nascitur ridiculus mus, Berget ville föda, det föder en ömklig råtta. Nr 2, 2011, s. 120‒151.
Daun, Torsten, Tofta skjutfält som provyta. Inledning till en fallstudie av vägar – forntida och medeltida. Nr 6, 2015, s. 67–77. (Tema: Militärväsendet.)
Finnberg, Arne, Röda stenhus ‒ myt eller verklighet? Nr 3, 2012, s. 253‒257. (Debatt.)
Finnberg, Arne, Stenen i grönan dal ‒ En kryptisk inskrift? Nr 2, 2011, s. 378‒381.
Gerhards, Margit, Jag är dörren …Gotlands romanska kyrkoportaler och tympana. Nr 5, 2014, s. 129–139.
Gerhards, Margit, ”Lejonporten i Hablingbo. Lombardiskt och danskt inflytande på Gotland”. Nr 6, 2015, s. 11–26.
Gerhards, Margit, Väte kyrkas romanska reliefer. Nr 4, 2013, s. 113‒132.
Gibson, Olov, Att bygga en viola d’Amore. Nr 1, 2009, s. 41‒50.
Gibson, Olov, Lyror och bildstenar på Gotland. Nr 10, 2019, s. 27–38.
Götherström, Magnus, Flygplankryssaren Gotland. Svenskt storhetsvansinne eller militärstrategiskt drag? Nr 6, 2015, s. 53–66. (Tema: Militärväsendet.)
Götherström, Magnus, Övergången till bilfärja i gotlandstrafiken. Nr 2, 2011, s. 13‒66.
Hedlund, Gerd, En natt med Venus – en livstid med Mercurius. Kampen mot syfilis på Gotland under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Nr 1, 2009, s. 126‒165.
Huttu, John & Johansson, Sven-Olov, Landssekreteraren i Nylands och Tavastehus län, Lars Mårtensson Kransfeldt och avskrifterna i hans lagbok från 1657. Nr 8, 2017, s. 46–99.
Huttu, John, Besök från THY” (Åbo historiska förening). Nr 6, 2015, s. 111–112. (Reportage.)
Huttu, John, Room for all? Spaces and places for thing assemblies: The case of the All-thing on Gotland, Sweden och An island on the middle of an island. Recension av Nanouschka Myrbergs två artiklar i Viking and medieval Scandinavia, 4(2008) och From Ephesos to Dalecarlia ‒ Reflections on body and space and time in mediaeval and early modern Europe (2009). Nr 2, 2011, s. 382‒390. (Recension.)
Johansson, Anders R., Marcus Schröder och Richard Steffen ‒ två rättegångsfall och ett dåligt omdöme. Nr 1, 2009, s. 166‒206.
Johansson, Anders R., Utförsel av sten och ved före kalkbränningens stora tid. Nr 4, 2013, s. 223‒260.
Jonsson, Gunilla, Skärvor av en svunnen värld – Glimtar ur arkiven. Nr 9, 2018, s. 134–155.
Jonsson, Gunilla, Tryckerierna, tidningarna och tryckfriheten på Gotland under 1800-talets första decennier. Nr 7, 2016, s. 107–166.
Landgren, Kenneth, En resa den 19 juni 1914. Nr 2, 2011, s. 67‒77.
Legnér, Mattias, Behandlingen av kulturminnen under första världskriget: dokumentation, debatt, propaganda. Nr 7, 2016, s. 9–48.
Legnér, Mattias, Per Arvid Säve och den gotländska medeltiden. Nr 4, 2013, s. 147‒162.
Legnér, Mattias, Värdering och skydd av kulturegendom i Sverige under andra världskriget, med en särskild utblick mot Gotland. Nr 9, 2018, s. 20–63.
Lundin, Ronnie G., Herr Johan Berntson, en präst med problem. Nr 8, 2017, s. 9–17.
Lundin, Ronnie G., Staden inom murarna. Nr 1, 2009, s. 51‒90.
Malmros, Pär, Tjära på Gotland – en tradition med anor. Nr 9, 2018, s. 64–99.
Mellberg, Margaretha, Din stavning avslöjar dig. Språk, rättstavning och uppförandekoder i skola och samhälle. Nr 3, 2012, s. 89‒101.
Nordenbrink, Nils, Västervik eller Oskarshamn? Nr 2, 2011, s. 78‒109.
Redelius, Gunnar, Kritiska betraktelser. Nr 10, 2019, s. 41–80.
Ringbom, Jakob, Jeanne d’Arcs kanonisering. Nr 1, 2009, s. 91‒108.
Ronström, Owe, Bot och bättring. Etnomedicinska perspektiv på sjukdom och hälsa. Nr 3, 2012, s. 103‒142.
Sandström, Åke, I Oscar Malmborgs amerikanska fotspår. Nr 3, 2012, s. 143‒159.
Siltberg, Tryggve, Baltikums kristnande – tyskt, gotländskt eller baltiskt? Nr 8, 2017, s. 100–222.
Siltberg, Tryggve, En förlorad folkdiktning. Sång och musik på 1600-talets Gotland. Nr 5, 2014, s. 283–291.
Siltberg, Tryggve, Gotlands gårdssamhälle 1413‒1900 och ödegårdsfrågan 1514‒1750. Nr 2, 2011, s. 233‒377.
Siltberg, Tryggve, Julskovskorset ‒ ett ʼdödsmärktʼ stenkors från Vall 1442. Nr 1, 2009, s. 109‒117.
Siltberg, Tryggve, Kollektivism i Gotlands lokalsamhälle. Nr 4, 2013, s. 177‒222.
Siltberg, Tryggve, Självsvåld i Gotlands lokalsamhälle. Nr 3, 2012, s. 161‒183.
Siltberg, Tryggve, Strelow, den gåtfulle Petreius och gotländska folksägner om fetaliebröderna. Nr 5, 2014, s. 229–282.
Sjöstrand, Eva, Om Jokul och Ormika – Fynd vid Sankt Olofsholm. Nr 9, 2018, s. 8–19.
Sjöstrand, Eva, Storverk med gotländska rötter – Sådan är kopplingen mellan Botan och Norges finaste fornfynd. Nr 10, 2019, s. 9–26.
Snaedal, Thorgunn, Om de gotländska runorna. Nr 7, 2016, s. 49–106.
Svensson, Torsten, De gotländska helgonavbildningarna – en rapport från de heligas värld. Nr 5, 2014, s. 193–228.
Svensson, Torsten, Den delade kolonnettens gåta ‒ om en byggnadsdetalj i Källunge kyrka och något om kyrkans byggnadshistoria. Nr 2, 2011, s. 110‒119.
Svensson, Torsten, Sprängning eller krocketplan. Några tankar om kyrkornas forntid och framtid. Nr 3, 2012, s. 221‒231. (Debatt.)
Svensson, Torsten, Tornet ropar effter hielpʼeller de fyra elementens raseri. Om några av de gotländska kyrkotornens öden och äventyr. Nr 4, 2013, s. 69‒112.
Tordai, Eva, Bysantinskt i Garda ‒ drygt 100 års konsthistorisk debatt. Nr 2, 2011, s. 205‒219.
Tordai, Eva, Mellan Rom och Roma. Medeltida korrespondens med den påvliga kurian. Nr 3, 2012, s. 185‒202.
Tordai, Eva, Konservera, restaurera, renovera eller vandalisera – Carl Wilhelm Pettersson i Gotlands kyrkor. Nr 5, 2014, s. 141–191.
Tordai, Georg, De gotländska kustvärnen. Hur ett historiskt arv förstörs. Nr 6, 2015, s. 79–99. (Tema: Militärväsendet.)
Tordai, Georg, ”Ett välbalanserat skönt inre”. Nr 9, 2018, s. 100–133.
Tordai, Georg, Utrikespolitiska institutet ‒ ett politiskt propagandaorgan? Nr 2, 2011, s. 220‒232.
Trinkert, Julia, Nye insikter i proveniensen til Källunge altarskapet. Nr 4, 2013, s. 133‒146.
Tängerstad, Erik, Att förmedla kunskapsverktyg. Nr 4, 2013, s. 261‒283. (Debatt.)
Tängerstad, Erik, Bildning och den demokratiska värdegrunden. Nr 3, 2012, s. 233‒252. (Debatt.)
Vasilyeva, Svetlana, Några synpunkter på en på ryska publicerad artikel om de äldsta kalkmålningarna i Garde kyrka på Gotland. Nr 4, 2013, s. 51–68.
Waltå, Göran O:son, Det genuina resandets sista epok: 1128–1939. Nr 8, 2017, s. 18–45.
Öberg, Gunnar, Folkberedskapen – en bortglömd organisation i krigsårens historieskrivning. Nr 6, 2015, s. 101–107. (Tema: Militärväsendet.)
Öberg, Gunnar, Gotlandspressen och de grå lapparna. Statens Informationsstyrelses övervakning av de gotländska dagstidningarna under andra världskriget. Nr 3, 2012, s. 203‒217.